Svenska riksdagspartier

Sverige har åtta riksdagspartier under mandatperioden 2022–2026. Ett politiskt parti vill påverka hur samhället styrs. Partiernas ideologier handlar bland annat om frihet, jämlikhet, gemenskap och miljö. Deras historia hjälper oss att förstå dagens politik, men partier kan förändras och samarbeta på nya sätt.

Uppgifterna om dagens politik gäller den 6 september 2026, före riksdagsvalet.

Partier med konservativ historia

Konservatism betonar stabilitet, traditioner och ansvar. Moderaterna har sina rötter i den konservativa högern. Kristdemokraterna har sin bakgrund i kristna rörelser och delar flera konservativa tankar om familj och gemenskap.

Moderaterna (M) bildades 1904 som Allmänna valmansförbundet. Med tiden fick liberala idéer om ekonomi och valfrihet större plats. I dag förenar M privat företagande och lägre skatt på arbete med krav på en stark stat inom försvar och rättsväsende. Partiet brukar därför kallas liberalkonservativt.

Kristdemokraterna (KD) bildades 1964. Grundarna oroade sig bland annat för att kristendomens inflytande minskade. Det kallas sekularisering. KD betonar människovärde, familj och ansvar för andra. Sjukvård och äldreomsorg är viktiga frågor. Partiet värnar också föreningar och andra gemenskaper i civilsamhället.

Partier med liberal historia

Liberalism betonar individens frihet och lika rättigheter. L och C är i dag liberala partier, men de har olika historisk bakgrund.

Liberalerna (L) har rötter i rörelser för rösträtt, religionsfrihet och utbildning. Folkpartiet bildades 1934 och bytte namn till Liberalerna 2015. L har en socialliberal tradition: människor behöver exempelvis en bra utbildning för att kunna använda sin frihet. Skolan är därför en viktig fråga. Partiet vill ge staten ansvaret för de kommunala skolorna. L:s skolpolitik.

Centerpartiet (C) bildades 1913 som Bondeförbundet för att företräda jordbrukare. Namnbytet 1957 visade att partiet ville nå fler grupper. I dag betonar C småföretagande, miljö och landsbygdens villkor. C vill att fler beslut fattas nära människor och verksamheter. Att flytta makt från en central till en lokal nivå kallas decentralisering.

Partier med socialistisk historia

Socialismen växte fram ur kritik mot stora skillnader i makt och levnadsvillkor. S och V har rötter i arbetarrörelsen. Båda vill minska ekonomiska skillnader och finansiera välfärd gemensamt.

Socialdemokraterna (S) bildades 1889. Partiet ville förbättra arbetarnas villkor och valde att förändra samhället genom demokratiska beslut och reformer. S har lett många regeringar och hade en central roll när välfärdsstaten byggdes ut. Även andra partier, kommuner och organisationer deltog. S betonar arbete, skola, sjukvård och kollektivavtal om löner och arbetsvillkor. Avtalen sluts mellan fackföreningar och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer.

Vänsterpartiet (V) bildades efter en splittring inom S 1917. Det utvecklades i kommunistisk riktning och hade band till Sovjetunionen. År 1990 togs ordet kommunisterna bort ur namnet. V beskriver sig i dag som socialistiskt och feministiskt och vill på sikt ersätta kapitalismen med ett socialistiskt samhälle. Partiet är också mer kritiskt än S till privata vinstintressen i välfärden. V har aldrig suttit i en svensk regering, men har påverkat budgetar genom förhandlingar.

Parti med nationalistisk bakgrund

Nationalism betonar nationen som politisk gemenskap. Olika nationalistiska rörelser har haft mycket olika syn på vilka som ska få tillhöra gemenskapen.

Sverigedemokraterna (SD) bildades 1988 i högerextrema miljöer. Bland grundarna fanns personer med kopplingar till nazistiska och fascistiska organisationer. Dagens SD beskriver sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn. Partiet vill bland annat minska invandringen, skärpa kraven för medborgarskap och ha hårdare straff. SD kom in i riksdagen 2010 och blev näst största parti i valet 2022.

Parti med ekologistisk grund

Ekologism betonar att samhället är beroende av naturen och behöver anpassas till vad miljön tål.

Miljöpartiet (MP) bildades 1981 ur miljörörelsen, efter folkomröstningen om kärnkraft. Klimat, biologisk mångfald och förnybar energi är viktiga frågor. MP har också förslag om skatter och välfärd och kan därför jämföras längs vänster–högerskalan. Partiet satt i regering med S 2014–2021 och lämnade regeringen i november 2021.

Att jämföra partiernas åsikter

Jämför samma fråga och samma år. Ett partiprogram beskriver grundläggande idéer, medan ett valmanifest samlar förslag inför ett val. Partiets webbplats visar vad partiet självt vill. Ett sådant förslag är inte detsamma som ett beslut av riksdagen.

Vänster–högerskalan används främst för ekonomiska frågor, som skatter, ägande och omfördelning. Vänster betonar vanligen gemensam styrning och mindre ekonomiska skillnader. Höger betonar vanligen privat ägande och marknadens utrymme.

GAL–TAN handlar mer om miljö, livsstil, tradition och nationell gemenskap. GAL står för grönt, alternativt och libertärt; TAN för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt. Libertärt betyder här frihet att välja hur man lever. Skalorna förenklar partiernas politik. En placering behöver därför underbyggas med konkreta förslag och en tydlig tidsangivelse.

M, KD och L sitter i regeringen. SD samarbetar med dem. S, V, C och MP är oppositionspartier. Läget före valet 2026.

Alla åtta partier finns i riksdagen. Bilden visar samarbetet den 6 september 2026.

M, KD och L har ministrar i regeringen. SD samarbetar med dem genom Tidöavtalet och påverkar politiken utan ministerposter. S, V, C och MP är oppositionspartier som granskar och utmanar regeringen. Ett parti kan alltså stå utanför regeringen och ändå vara dess samarbetsparti. De som samarbetar behöver ofta kompromissa för att få stöd för sina förslag.

Ideologiska skiljelinjer i svensk politik

I skattepolitiken vill M sänka skatten på arbete. V vill att stora ekonomiska tillgångar och höga inkomster beskattas mer, men vill också sänka skatt för bland annat sjuka och arbetslösa. Man måste alltså fråga vilken skatt och vilka grupper partierna talar om. M:s förslag kan kopplas till ekonomisk frihet och att arbete ska löna sig. V:s förslag kan kopplas till socialismens vilja att minska ekonomiska skillnader. M:s prioriteringar och V:s valplattform 2026 samt V:s skattepolitik.

I energipolitiken vill M bygga ny kärnkraft med statlig finansiering. MP säger nej till ny kärnkraft och vill satsa på förnybar el och lagring. MP vill samtidigt låta befintliga reaktorer fortsätta utan politiska beslut om förtida stängning. Skillnaden gäller vilka lösningar partierna föredrar för framtidens elförsörjning. M om kärnkraft och MP om kärnkraft.

Ideologin hjälper oss att förstå förslagen, men ger inte alla svar. Partier behöver också ta hänsyn till nya samhällsproblem och till vad deras samarbetspartier kan acceptera.

Se även