Sveriges politiska system

Sveriges stats- och styrelseskick

Sverige är en monarki. Det betyder att Sverige har en kung eller drottning som statschef. Statschefen företräder landet, till exempel när andra länder gör statsbesök. I en monarki ärvs rollen som statschef.

Kungen har ingen politisk makt. Kungen beslutar inte om lagar och bestämmer inte över regeringen. Därför kallas Sverige en konstitutionell monarki. Konstitutionell betyder att kungens roll bestäms av grundlagarna.

Det finns också länder utan kung eller drottning. De kallas republiker. I en republik väljs statschefen, ofta en president.

Om ett land är en monarki eller en republik kallas landets statsskick. Hur makten används i landet kallas styrelseskick.

Orden stat, nation och land är lätta att blanda ihop. En stat har ett område, människor som bor där och en makt som styr. Sverige är en stat. Staten finns kvar när regeringen byts.

En nation är en grupp människor som känner att de hör ihop. De kan ha samma språk, historia eller kultur. En nation har inte alltid en egen stat. Kurderna är ett exempel. Kurder bor i flera stater, men det finns ingen kurdisk stat.

Land är ett vardagligt ord. Det betyder ofta samma sak som stat.

Sverige är en demokrati. Makten ska komma från folket. Folket väljer politiker i val.

Sverige har parlamentarism. Det betyder att regeringen behöver riksdagens stöd. Riksdagen måste åtminstone tåla regeringen. Riksdagen kan rösta för att en minister eller hela regeringen ska avgå. Det kallas en misstroendeförklaring.

I vissa länder väljer folket en president i ett eget val. Presidenten leder landet. Parlamentet är landets folkvalda församling, som riksdagen i Sverige. Presidenten behöver inte parlamentets stöd på samma sätt som en svensk regering behöver riksdagens stöd. Det kallas presidentstyre. USA är ett exempel.

I Sverige är regeringen beroende av riksdagen. I ett land med presidentstyre väljs presidenten i ett eget val.

Val till riksdagen, regionen och kommunen hålls samma dag vart fjärde år. Du får rösta på olika partier i de tre valen. För att rösta ska du ha fyllt 18 år senast på valdagen. För att rösta i riksdagsvalet ska du också vara svensk medborgare. Även utländska medborgare kan få rösta i kommun- och regionvalen.

Sveriges fyra grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. Grundlagarna bestämmer hur Sverige ska styras. De skyddar också människors rättigheter. Andra lagar får inte gå emot grundlagarna.

Sverige har fyra grundlagar:

• Regeringsformen bestämmer hur Sverige styrs. Den skyddar också rättigheter, till exempel yttrandefrihet. Yttrandefrihet är rätten att säga vad man tycker.
• Tryckfrihetsförordningen skyddar rätten att skriva i tidningar och böcker. Den ger också alla rätt att läsa allmänna handlingar hos myndigheterna, till exempel beslut och brev. Det kallas offentlighetsprincipen.
• Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar yttrandefriheten i till exempel radio, tv och film.
• Successionsordningen bestämmer vem som ska bli kung eller drottning.

Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar. Så här ändras en grundlag:

1. Riksdagen beslutar om ändringen.
2. Det blir ett riksdagsval.
3. Den nya riksdagen beslutar om samma ändring en gång till.

Mellan de två besluten väljer folket en ny riksdag.

Valet mellan besluten är viktigt. Då kan väljarna rösta på partier som är för eller emot ändringen. En vanlig lag behöver bara ett beslut i riksdagen.

Det här händer just nu. Riksdagen har redan beslutat en gång om flera ändringar i grundlagarna. Nu ska den nya riksdagen besluta en gång till. En av ändringarna handlar om rätten till abort. Den rätten ska då stå i regeringsformen.

Fundera. Varför är det bra att grundlagar är svåra att ändra? Kan det också vara ett problem?

Riksdag och regering

Riksdagen består av 349 politiker som folket har valt. De kallas riksdagsledamöter. Riksdagen har tre huvuduppgifter:

1. Den stiftar lagar. Det betyder att den beslutar om lagar.
2. Den beslutar om statsbudgeten. Statsbudgeten är en plan för statens pengar.
3. Den kontrollerar regeringen.

Riksdagens plenisal. Här debatterar och röstar riksdagsledamöterna.

Regeringen styr landet. Statsministern leder regeringen. De andra i regeringen kallas ministrar eller statsråd. Regeringen lämnar förslag till riksdagen. Regeringen ser också till att riksdagens beslut blir verklighet.

Efter ett val ska riksdagen godkänna en statsminister. Det går till så här:

1. Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen föreslår en person som statsminister.
2. Riksdagen röstar om förslaget.
3. Personen blir statsminister om färre än 175 ledamöter röstar nej.
4. Statsministern väljer sedan sina ministrar.

Det är nej-rösterna som räknas. En ledamot som avstår röstar varken ja eller nej.

Om riksdagen säger nej fyra gånger blir det oftast ett nytt val. Det kallas extra val.

Regeringar kan se olika ut:

• En majoritetsregering har minst 175 av riksdagens 349 platser. Den får oftast igenom sina förslag.
• En minoritetsregering har färre än 175 platser. Den måste förhandla med andra partier. Att förhandla betyder att partierna diskuterar tills de är överens.
• En koalitionsregering består av flera partier som styr tillsammans.

Pröva själv. Två partier bildar regering. De har 160 platser tillsammans. Är det en majoritetsregering eller en minoritetsregering? Vad måste regeringen göra för att få igenom ett förslag?

I simulatorn nedan ser du hur många platser varje parti har i riksdagen. Klicka på partier för att bygga en regering. Då ser du om regeringen har minst 175 platser.

Beslutsfattande i riksdagen

Ett förslag kan komma från regeringen. Det kallas en proposition. Ett förslag kan också komma från riksdagsledamöter. Det kallas en motion.

Så blir ett förslag ett beslut:

1. Regeringen lämnar en proposition, eller riksdagsledamöter lämnar en motion.
2. Ett utskott går igenom förslaget. Ett utskott är en grupp riksdagsledamöter som arbetar med ett visst ämne, till exempel skola.
3. Utskottet skriver ett betänkande. I betänkandet står hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta.
4. Riksdagen röstar. Om fler röstar ja än nej blir förslaget ett beslut.

Ett förslag går först till ett utskott. Sedan beslutar riksdagen.

Sedan ska beslutet genomföras. Regeringen leder arbetet. Myndigheter gör mycket av arbetet. En myndighet är en statlig organisation med en bestämd uppgift. Skatteverket tar till exempel in skatt. Kommuner och regioner sköter mycket av skolan och vården.

Folket väljer riksdagen. Riksdagen beslutar. Regeringen styr. Myndigheterna gör så att reglerna används.

Politiker och tjänstemän har olika uppgifter. Politiker har olika åsikter. De röstar för det som de tycker är bäst. Tjänstemän arbetar till exempel på myndigheter. De ska följa lagen och behandla alla lika. Det kallas att vara opartisk.

Ett exempel: Två personer söker samma bidrag. Tjänstemannen får inte ge bidraget till en vän och säga nej till den andra. Båda ska bedömas efter samma regler. En minister får inte heller bestämma vem som ska få bidraget.

Makten granskas också:

• KU, konstitutionsutskottet, är ett utskott i riksdagen. KU granskar hur ministrarna har gjort sitt arbete.
• JO, justitieombudsmannen, granskar att myndigheterna följer lagen och behandlar människor rätt.
• Riksrevisionen granskar hur staten använder pengarna.

De fyra politiska nivåerna — en jämförelse

Politiska beslut fattas på fyra nivåer. Kommunen ansvarar bland annat för skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten. Socialtjänsten hjälper människor som behöver stöd, till exempel familjer som har det svårt. Regionen ansvarar bland annat för sjukvården och bussarna. Staten ansvarar bland annat för polisen och försvaret. EU beslutar om gemensamma regler för EU-länderna, till exempel om handel. I EU beslutar Europaparlamentet och ministerrådet. Ministerrådet består av ministrar från EU-länderna.

Exempel på ansvar på tre av nivåerna. Bilden visar inte alla deras uppgifter.

Ett exempel: Du åker buss till skolan. Regionen bestämmer över bussarna. Kommunen bestämmer var hållplatserna ska vara. Staten bestämmer trafikreglerna.

Den offentliga sektorn är det som staten, regionerna och kommunerna ansvarar för. Polisen, sjukhusen och de kommunala skolorna är exempel. De betalas mest med skatt.

Pröva själv. Vem bestämmer? Välj kommunen, regionen eller staten.

1. Du vill att en ny busslinje ska gå förbi din skola.
2. Du tycker att den kommunala skolan behöver nya lokaler.
3. Du vill ändra en lag.

Se även

• Sveriges politiska system
• Sveriges politiska system kort