EU: grunden
EU är ett samarbete mellan 27 europeiska länder. Samarbetet växte fram efter andra världskriget för att minska risken för krig och underlätta handel. EU fattar gemensamma beslut om bland annat miljö, handel och skydd för konsumenter. Länderna har bestämt vilka uppgifter EU får ha. Vissa beslut är överstatliga: de gäller även i ett land som röstade emot.
EU:s institutioner och beslutsprocess
EU-kommissionen föreslår vanligtvis nya lagar. Europaparlamentet väljs av EU-ländernas röstberättigade medborgare vart femte år. Ministerrådet består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Parlamentet och ministerrådet beslutar tillsammans om många av EU:s lagar. Båda måste då godkänna samma text. De kan ändra förslaget eller säga nej.
Europeiska rådet är ett annat organ. Där möts stats- och regeringschefer, bland annat Sveriges statsminister, för att bestämma EU:s stora prioriteringar. EU-domstolen tolkar EU:s lagar. Europeiska revisionsrätten granskar EU:s pengar.
Inre marknaden och de fyra friheterna
EU:s inre marknad gör det lättare att handla och arbeta över gränserna. De fyra friheterna betyder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Varor kan vara reservdelar. En tjänst kan vara ett reparationsarbete. Kapital är pengar som exempelvis investeras i ett företag. Personers fria rörlighet gör det möjligt för EU-medborgare att söka arbete och studera i andra EU-länder.
Det finns fortfarande regler att följa, exempelvis om produktsäkerhet och arbetsvillkor. EU har också gemensamma regler om laddningskontakten USB-C för flera sorters elektronik. Det blir då lättare att använda samma laddare till olika produkter.
EMU och ECB
EMU är EU:s ekonomiska och monetära samarbete. Det handlar bland annat om att samordna ekonomisk politik och om den gemensamma valutan euro. Alla EU-länder har inte euro. Under 2026 används euron i 21 EU-länder. Europeiska centralbanken, ECB, beslutar om styrräntor för euroländerna. Räntorna påverkar vad det kostar att låna pengar.
Sverige har kvar kronan. En majoritet röstade nej till euron i folkomröstningen 2003. Sverige deltar ändå i EU:s inre marknad och gemensamma beslut.
Kandidatländer
Ett land som vill gå med i EU kan ansöka om medlemskap. EU-länderna beslutar om det ska bli kandidatland. Landet måste uppfylla krav på bland annat demokrati och rättsstat och kunna följa EU:s regler. Kandidatstatus betyder inte att landet redan är medlem eller säkert kommer att bli det.
Sverige och EU
Sverige blev medlem 1995. Regeringens ministrar deltar i ministerrådet och statsministern i Europeiska rådet. Regeringen förankrar sin linje i riksdagen, som väljs av svenska folket. Väljarna väljer också svenska ledamöter till Europaparlamentet. På dessa sätt är Sverige med och påverkar EU:s beslut.
Gemensamma miljöregler kan minska utsläpp som skadar människor i flera länder. Företag kan samtidigt behöva köpa ny utrustning för att följa reglerna. När man tar ställning behöver man därför tänka på miljön, kostnaderna och vilka som berörs. EU:s beslut kan påverka vardagen även när de fattas långt från den egna kommunen.
Källor: EU:s institutioner och ECB om euroområdet 2026.