Vad händer den 13 september?
Den 13 september 2026 är det val till kommun, region och riksdag. Valen hålls vart fjärde år. Väljarna bestämmer vilka politiker som får fatta beslut.
Ett parti är en grupp människor med liknande idéer om hur samhället ska styras.
- Riksdagsvalet har gula valsedlar.
- Regionvalet har blå valsedlar.
- Kommunalvalet har vita valsedlar.
Du får rösta på olika partier i de tre valen.
De tre valen har olika färger på valsedlarna.
Demokratins spelregler
Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att väljarna utser politiker som fattar beslut åt dem. Vid nästa val kan väljarna rösta på andra politiker.
Människor har rätt att kritisera dem som har makten och gå med i politiska partier. Grundlagarna skyddar demokratin och våra rättigheter. Därför är de svårare att ändra än vanliga lagar.
Så här ändras en grundlag:
- Riksdagen beslutar om ändringen.
- Det blir ett riksdagsval.
- Den nya riksdagen beslutar om samma ändring en gång till.
Mellan de två besluten väljer folket en ny riksdag.
Valet mellan besluten är viktigt. Då kan väljarna påverka vilka politiker som fattar det andra beslutet. Väljarna röstar på partier. De röstar inte ja eller nej till själva ändringen.
En vanlig lag behöver bara ett beslut i riksdagen. I en folkomröstning röstar väljarna direkt om en fråga.
Du ska kunna rösta utan att visa andra vad du väljer. Det kallas valhemlighet. Ingen ska kunna tvinga dig att rösta på ett visst parti.
Valskärmen gör att andra inte kan se väljarens val. AI-illustration av en påhittad situation.
Så fungerar valet
Rösträtt betyder att du har rätt att rösta. För att få rösta till riksdagen ska du:
- ha fyllt 18 år senast på valdagen,
- vara svensk medborgare,
- vara eller någon gång ha varit folkbokförd i Sverige.
Folkbokförd betyder att du är registrerad som boende i landet.
Även utländska medborgare kan ha rösträtt i kommun- och regionvalen. Där finns särskilda regler om medborgarskap och hur länge man har bott i Sverige. På röstkortet står det vilka val du får rösta i.
Riksdagen har 349 platser. Platserna kallas mandat och fördelas efter hur stor andel av rösterna partierna får.
Huvudregeln är att ett parti behöver minst 4 procent av rösterna i landet för att få platser.
Ett mandat är en plats. Riksdagen har 349 mandat.
Riksdag och regering
Riksdagen beslutar om lagar. Att besluta om lagar kallas också att stifta lagar. Riksdagen beslutar även om statsbudgeten, som är en plan för statens inkomster och utgifter.
Regeringen styr landet. Den lämnar förslag till riksdagen och ser till att riksdagens beslut genomförs. Till sin hjälp har regeringen statliga myndigheter. En myndighet sköter bestämda uppgifter i samhället, till exempel att ta in skatt.
Tänk dig att regeringen vill ge skolorna mer pengar. Då kan det gå till så här:
- Regeringen föreslår att staten ska ge ett bidrag till skolorna.
- Riksdagen beslutar om pengarna i statsbudgeten.
- Regeringen ser till att beslutet genomförs. En myndighet får i uppdrag att betala ut bidraget.
Riksdagen granskar också regeringen. Det betyder att riksdagen kontrollerar hur regeringen sköter sitt arbete. Riksdagen kan till exempel ställa frågor om hur bidraget har använts.
Påhittat exempel som visar vem som gör vad med ett statligt bidrag till skolorna.
Pröva själv. Vem gör vad? Välj regeringen, riksdagen eller myndigheten.
- … föreslår att skolorna ska få ett bidrag.
- … beslutar om pengarna i statsbudgeten.
- … betalar ut bidraget till skolorna.
- … frågar regeringen varför bidraget inte har hjälpt eleverna.
Statsministern leder regeringen. Det är riksdagen som röstar om vem som ska bli statsminister och som kan rösta om att avsätta statsministern. Regeringen är alltså beroende av riksdagen. Det kallas parlamentarism.
Region och kommun
Staten, regionerna och kommunerna ansvarar för olika delar av samhället. Därför röstar vi i tre olika val.
Kommunen ansvarar bland annat för skolan, äldreomsorgen och räddningstjänsten. Äldreomsorg är stöd och hjälp till äldre människor. Räddningstjänsten släcker till exempel bränder i hus.
Regionen ansvarar främst för sjukvården, till exempel sjukhus och vårdcentraler. Regionen har också ansvar för kollektivtrafiken, till exempel bussar och regionala tåg. Kommunerna kan dela ansvaret för kollektivtrafiken med regionen.
Staten ansvarar bland annat för polisen. Riksdagen och regeringen hör till den statliga nivån. De fattar beslut som gäller hela landet.
Exempel på ansvar på de tre nivåerna. Bilden visar inte alla deras uppgifter.
Kommuner och regioner får ta ut skatt och besluta hur pengarna ska användas inom sina ansvarsområden. Det kallas kommunalt självstyre. Besluten måste följa Sveriges lagar.
Kommunen kan till exempel bestämma var den ska bygga en kommunal skola. Men kommunen måste följa skollagen, som riksdagen har beslutat om. Vill du påverka var skolan ska ligga kan du därför vända dig till kommunpolitikerna.
Partierna och ideologierna
En ideologi är idéer om hur samhället bör vara. Partierna hämtar sina förslag från sådana idéer. Åtta partier har platser i riksdagen under åren 2022–2026.
- Socialism betonar ekonomisk jämlikhet, alltså att skillnaderna i människors ekonomi ska minska. Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) har vuxit fram ur socialismen.
- Liberalism betonar varje människas frihet att bestämma över sitt liv. Liberalerna (L) och Centerpartiet (C) är liberala partier.
- Konservatism betonar traditioner och försiktiga förändringar. Moderaterna (M) har både konservativa och liberala idéer.
- Kristdemokraterna (KD) bygger på kristdemokrati. Kristdemokrati är en ideologi med rötter i kristna värderingar. Den betonar familjen och gemenskapen.
- Miljöpartiet (MP) bygger på ekologism. Ekologism betonar att människan är beroende av naturen. Därför vill MP skydda miljön och klimatet.
- Sverigedemokraterna (SD) betonar gemenskap inom nationen, alltså landet och dess folk. Partiet har nationalistiska och konservativa idéer.
Så kan en idé bli ett förslag:
- Idé: Socialismen vill minska skillnaderna i människors ekonomi.
- Förslag: Skola och vård ska betalas med skatt.
- Motivering: Då ska det inte bero på familjens pengar om ett barn får bra skola och vård.
Jämlikhet betyder inte att alla ska äga exakt lika mycket. Det betyder att skillnaderna ska bli mindre.
Politikern, partiet och regeringen
Politiker förväntas vanligen följa sitt partis beslut. Partier som ska styra tillsammans behöver ofta kompromissa. Då får de igenom vissa förslag och avstår från andra.
Ett parti kan därför genomföra mindre än det lovat. Väljarna kan granska vad som ändrats och fråga varför.
Påhittat exempel på en kompromiss: båda partierna ändrar sitt förslag. En kompromiss behöver inte ligga mitt emellan två förslag.
Valfrågorna 2026
Partierna har olika förslag om till exempel vård, skola, brott och klimat. Två partier kan vilja förbättra vården men välja olika lösningar.
Att påverka – före och efter valet
Genom att rösta påverkar du vilka som får fatta beslut. Du kan också kontakta en politiker, gå med i ett parti eller demonstrera. Flera personer kan samarbeta för att få stöd för en fråga.
Du som är under 18 kan delta i politiska diskussioner. Du kan också gå med i ett ungdomsförbund, där unga arbetar med politik tillsammans. Du behöver alltså inte vänta på rösträtten för att försöka påverka.
Att demonstrera är ett sätt att visa sin åsikt och försöka påverka. AI-illustration av en påhittad situation.
Källor och fler förklaringar finns i Fördjupa.