Vad händer den 13 september?
Val till kommun, region och riksdag hålls vart fjärde år, den andra söndagen i september. År 2026 är valdagen den 13 september. Valen hålls på samma dag för att underlätta deltagandet i alla tre valen.
Väljarna utser politiker för fyra år. Till riksdagen används gula valsedlar, till regionen blå och till kommunen vita. Du får välja olika partier i de tre valen.
Bilden: De tre valen den 13 september 2026. Valsedlarnas färger skiljer dem åt, och varje nivå har sitt eget ansvarsområde och sin egen spärrgräns.
Demokratins spelregler
Sverige är en representativ demokrati. De röstberättigade väljer politiker som fattar beslut åt dem. Vid nästa val kan väljarna ge politikerna fortsatt förtroende eller rösta på andra.
Grundlagarna innehåller de viktigaste reglerna för hur landet ska styras. Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar. Där står det att all offentlig makt utgår från folket.
För att ändra en grundlag krävs två likalydande beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Då får väljarna möjlighet att påverka vilka politiker som fattar det andra beslutet. I en folkomröstning röstar väljarna direkt om en fråga; sådana omröstningar är vanligen rådgivande i Sverige.
Människor ska kunna kritisera makthavare och gå med i politiska partier. De ska också kunna rösta utan att behöva visa andra vad de väljer. Det kallas valhemlighet och skyddar mot påtryckningar.
Bilden: Så ändras en grundlag. Mellan de två besluten ligger ett riksdagsval, där väljarna får säga sitt om förslaget. Det är därför en grundlag är svårare att ändra än en vanlig lag.
Så fungerar valet
Du måste ha fyllt 18 år senast på valdagen. I riksdagsvalet krävs också svenskt medborgarskap och att du är eller har varit folkbokförd i Sverige. Folkbokföringen visar var du är registrerad som bosatt.
I region- och kommunalvalen ska du vara folkbokförd i regionen och kommunen. Då får svenska medborgare och medborgare i andra EU-länder, Island och Norge rösta. För övriga utländska medborgare och statslösa krävs dessutom tre års sammanhängande folkbokföring i Sverige före valdagen.
Riksdagen har 349 platser, som kallas mandat. Sverige har ett proportionellt valsystem: partierna får ungefär samma andel av mandaten som av rösterna. Ett parti med 20 procent av rösterna ska alltså få ungefär 20 procent av platserna.
Huvudregeln är att ett parti behöver minst 4 procent av rösterna i hela landet för att få mandat. Fyraprocentsspärren begränsar antalet småpartier och kan göra det lättare att bilda regering. Ett parti under spärren kan ändå få fasta mandat i en valkrets där det når minst 12 procent. Med ett kryss för en kandidat på valsedeln kan du påverka vem som får en av partiets platser.
Bilden: Överst hur andelen röster blir andel mandat. Nederst tre partier vid fyraprocentsspärren – parti C hamnar under gränsen. Exemplet förutsätter att det inte når 12 procent i någon valkrets.
Riksdag och regering
Riksdagen beslutar om lagar och statens budget och granskar regeringen. Budgeten anger statens inkomster och utgifter. Regeringen lämnar förslag till riksdagen om lagar och budget. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag. Regeringen styr landet och ser till att riksdagens beslut genomförs, bland annat genom statliga myndigheter.
Statsministern leder regeringen. Talmannen föreslår vem som ska bli ny statsminister, och riksdagen röstar om förslaget. Kandidaten godkänns om färre än 175 ledamöter röstar nej.
Regeringen måste ha riksdagens stöd eller tolereras av den. Det kallas parlamentarism. Därför kan en regering med färre än hälften av mandaten styra landet, men den måste söka stöd för sina förslag hos andra partier.
Bilden: Makten delegeras uppåt i kedjan (blå pilar) och ansvaret utkrävs tillbaka nedåt (röda pilar). Lägg märke till att regeringen inte behöver majoritet i riksdagen – den behöver bara slippa en majoritet emot sig.
Ett exempel är ett statligt bidrag till skolorna: regeringen föreslår bidraget, riksdagen beslutar om pengarna och regeringen ger en myndighet i uppdrag att betala ut dem. Riksdagen granskar hur regeringen sköter sitt ansvar.
Region och kommun
Sverige har 21 regioner och 290 kommuner. Regionerna ansvarar främst för sjukvården och har ansvar för kollektivtrafiken. Kommunerna sköter bland annat skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och räddningstjänsten. Staten ansvarar bland annat för polisen. Kommuner kan dela ansvaret för kollektivtrafiken med regionen.
I de lokala valen väljer vi ledamöter till regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Dessa församlingar beslutar om skatt och budget. Skattepengarna används till exempel för att betala personal i vården och skolan.
Kommuner och regioner får fatta egna beslut inom sina ansvarsområden och ta ut skatt. Det kallas kommunalt självstyre. De måste följa landets lagar. Kommunen kan exempelvis bestämma var den ska ha skolor, medan nationella regler anger vilken utbildning eleverna har rätt till. Samarbetet mellan partierna kan se annorlunda ut i kommunen än i riksdagen.
Partierna och ideologierna
En ideologi är grundidéer om hur samhället bör vara organiserat. Liberalism betonar individens frihet, socialism ekonomisk jämlikhet och konservatism traditioner och försiktiga förändringar. De brukar kallas de tre klassiska ideologierna.
Åtta partier har mandat i riksdagen under åren 2022–2026. De hämtar idéer från olika ideologier:
- Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) har rötter i socialismen. S bygger på socialdemokrati. Båda betonar gemensam välfärd och ekonomisk jämlikhet.
- Liberalerna (L) och Centerpartiet (C) är liberala partier. Moderaterna (M) förenar liberala och konservativa idéer.
- Kristdemokraterna (KD) bygger på kristdemokrati och betonar familjens och föreningslivets betydelse.
- Miljöpartiet (MP) bygger på ekologism och betonar miljö och klimat.
- Sverigedemokraterna (SD) förenar nationalism och socialkonservatism och betonar nationell gemenskap.
M, KD och L har regerat med stöd av SD under mandatperioden 2022–2026. De fyra kallas Tidöpartierna. S, V och MP brukar kallas de rödgröna. C har varit i opposition men räknas vanligen inte som rödgrönt.
Politikern, partiet och regeringen
En politiker förväntas vanligen följa partiets gemensamma beslut. Det kallas partidisciplin. Väljarna får då en tydligare bild av vilken politik partiet driver, även om en ledamot kan rösta emot sitt parti.
Partier som ska styra tillsammans behöver ofta göra en kompromiss. De enas om vissa förslag och avstår från andra. Ett parti kan exempelvis acceptera en mindre skattesänkning än det lovat för att få stöd av ett annat parti.
En minister företräder sedan regeringens gemensamma politik. Väljarna kan jämföra besluten med partiets löften och bedöma förklaringen till ändringarna.
Bilden: Samma person i fyra roller. Mellan valrörelsen och ministerposten ligger regeringsförhandlingen, där partierna kompromissar ihop en gemensam politik.
Valfrågorna 2026
Vård, skola, brottslighet, invandring, klimat och ekonomi är exempel på frågor att följa inför valet. Partierna kan vilja lösa samma problem på olika sätt. Två partier kan exempelvis vilja korta vårdköerna, men föreslå olika sätt att betala för det.
Det ena partiet kan vilja höja skatten för att anställa fler. Det andra kan vilja ändra arbetssätten för att behandla fler patienter med samma pengar. När du jämför förslagen behöver du ta reda på vad partierna vill göra och hur de vill betala för det.
Att påverka – före och efter valet
När du röstar påverkar du vilka politiker som får mandat. Mellan valen kan du kontakta politiker, demonstrera, gå med i ett parti eller samla namn för ett förslag. Även den som är under 18 kan delta i ungdomsförbund och politiska diskussioner.
Ett folkinitiativ är ett sätt att begära en lokal folkomröstning. Det kräver underskrifter från minst 10 procent av de röstberättigade i kommunen eller regionen. Fullmäktige måste då pröva frågan, men kan stoppa omröstningen med två tredjedelars majoritet bland de närvarande ledamöterna.
Kontrollera uppgifterna du använder i en politisk diskussion. Läs vad partierna själva föreslår och jämför med andra källor. Då blir det lättare att skilja förslagen från rykten och felaktiga påståenden.
Källor och fler förklaringar finns i Fördjupa.