Vem säger vad och varför?
Varje dag möter du uppgifter om samhället. En del stämmer och en del är fel. En källa ger dig en uppgift. Det kan vara en person, en text eller en film.
Källkritik betyder att granska en uppgift. Fråga dig: vem säger vad och varför?
Kolla källan
Fråga vem som ligger bakom uppgiften. Fråga också varför den finns. Den kan vilja informera, lura, sälja eller underhålla.
Kolla hur gammal uppgiften är. Kolla också om den finns på fler ställen.
Fyra gamla begrepp hjälper också till. Äkthet betyder att källan är äkta. Tid handlar om uppgiftens ålder. Beroende handlar om uppgiftens ursprung. Tendens handlar om avsändarens intressen.
Vi tror gärna på det vi redan tycker. Det kallas bekräftelsebias. Var extra noga med inlägg som gör dig arg eller rädd.
Källtillit och användbarhet
Källtillit betyder goda skäl att lita på en källa. En bra källa kan ämnet, visar sitt underlag och rättar fel.
En källa måste också vara användbar för din fråga. En undersökning visar hur vanligt något är. En berättelse visar en persons upplevelse.
Mediernas urval och påverkan
Redaktioner väljer ut nyheterna. Det kallas nyhetsvärdering. Läs därför hela artikeln.
Sociala medier visar dig också ett urval. Urvalet styrs av dina klick och dina kontakter. Många delningar bevisar ingenting.
Reklam vill få dig att köpa något. Reklam ska vara märkt, även hos influencers.
Att granska ett påstående i flödet
Tänk dig ett terrordåd i en storstad. I flödet sprids en film med rök över hustaken. Texten lyder: ”JUST NU: Bilder från attacken!” Exemplet är påhittat.
Stanna upp och dela inte direkt. De första uppgifterna efter en stor händelse är ofta osäkra.
Gör en omvänd bildsökning. Den visar filmens ursprung. Filmen är åtta år gammal och kommer från en annan konflikt.
Sök också på vad andra skriver om kontot. Det kallas att läsa i sidled.
Ett AI-svar kan innehålla fel och påhittade källor. Sök upp källan och läs den själv.
Kontrollera källan bakom ett AI-svar. AI-framställd illustration.
AI-bilder kan se äkta ut. De ska märkas enligt EU:s regler. Alla följer inte reglerna.
Desinformation är falsk information med syfte att lura eller påverka. Fel kan också spridas av misstag.
Dådet har ändå hänt. Det är bara filmen som visar fel händelse.
Källor och fler förklaringar finns i Fördjupa.