Vem säger vad och varför?
Varje dag möter du uppgifter om samhället i nyheter, i sociala medier och i samtal. En del stämmer, en del är fel och en del är vinklade. En källa är det som ger dig en uppgift, till exempel en person, en text eller en film.
Källkritik betyder att värdera information i stället för att genast tro på den. Börja med frågan: vem säger vad och varför?
Ibland försöker främmande makt påverka vad människor tror, till exempel med desinformation. Därför arbetar Myndigheten för psykologiskt försvar med att stärka vår motståndskraft. När du är källkritisk blir du svårare att lura.
Kolla källan
Myndigheten för psykologiskt försvar har en checklista för källkritik. Den bygger på några frågor.
- Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, ett företag, en privatperson eller en influencer? Kan avsändaren ämnet?
- Hur ser källan ut? Finns kontaktuppgifter, länkar och hänvisningar?
- Varför finns informationen? Den kan vilja informera, lura, sälja, sprida en åsikt eller underhålla.
- Vem tjänar på att du sprider den? Någon kan vilja vinkla uppgifterna eller skapa oro.
- Förstärker den din åsikt? Då är det extra viktigt att söka andra perspektiv.
- Hur gammal är informationen? En gammal bild kan spridas som om den vore ny.
Kontrollera också om uppgiften finns på fler ställen. Två artiklar kan ändå bygga på samma källa.
Två artiklar som återger samma pressmeddelande ger inte två oberoende bekräftelser.
I historisk källkritik används fyra klassiska begrepp. Äkthet handlar om källan är vad den utger sig för att vara. Tid handlar om när uppgiften kom till. Beroende handlar om källan bygger på en annan källa. Tendens handlar om avsändarens intressen.
Vi tror gärna på det som bekräftar våra åsikter. Det kallas bekräftelsebias. Innehåll som gör dig arg eller rädd är ofta gjort för att du ska reagera snabbt. Granska därför även det du håller med om.
Källtillit och användbarhet
Källtillit är att ha goda skäl att lita på en källa. Kunskap om ämnet, tydliga belägg och rättelser av fel ger skäl till förtroende. Myndigheter och etablerade nyhetsredaktioner har regler att följa och ansvarar för det de publicerar.
Källkritik betyder inte att misstro allt. Den som inte litar på någon är också lätt att påverka.
En källa är användbar när den hjälper dig att besvara din fråga. En stor undersökning visar hur vanligt något är. En personlig berättelse visar hur en person har upplevt något.
Mediernas urval och påverkan
Redaktioner väljer vilka händelser som blir nyheter. Det kallas nyhetsvärdering. De väljer också vilka personer som intervjuas och vilka uppgifter som tas med. Läs hela artikeln och skilj mellan kontrollerade uppgifter, intervjuades påståenden och åsikter.
En lokalreporter intervjuar föreningens ordförande. Ett citerat påstående behöver granskas även när det står i en tidning. AI-framställd illustration.
I sociala medier påverkas ditt flöde av vilka du följer och hur plattformen sorterar innehåll. Du kan därför behöva söka efter uppgifter som inte dyker upp i flödet. Många delningar visar att en uppgift sprids, men bevisar inte att den stämmer.
Tänk också på syftet. Reklam ska påverka dig att köpa något. Den ska vara märkt som reklam, även när en influencer gör den. En debattartikel vill övertyga dig om en uppfattning. Båda kan innehålla riktiga uppgifter, men det behöver gå att kontrollera dem. Bedöm innehållet och beläggen även när du känner till avsändaren.
Att granska ett påstående i flödet
Tänk dig att ett terrordåd just har inträffat i en storstad. I flödet sprids en film med rök över hustaken. Texten lyder: ”JUST NU: Bilder från attacken!” Exemplet är påhittat, men mönstret är vanligt vid krig och terrordåd.
Använd frågorna i checklistan. Stanna upp innan du delar. De första uppgifterna efter en stor händelse är ofta osäkra. Läs mer i Hur en nyhetsbild växer fram.
Leta sedan upp ursprunget. En omvänd bildsökning kan visa var filmen publicerades först. I exemplet är filmen äkta men åtta år gammal. Den kommer från en annan konflikt. Filmen används alltså i fel sammanhang.
Ta också reda på vem avsändaren är. Sök efter vad andra skriver om kontot, i stället för att bara läsa kontots egna inlägg. Det kallas att läsa i sidled. Jämför också med vad nyhetsredaktioner rapporterar.
AI kan skapa trovärdigt formulerade texter med felaktiga uppgifter och påhittade källor. Följ därför viktiga hänvisningar och kontrollera att källorna finns och stöder påståendet. Sedan augusti 2026 ska deepfakes märkas enligt EU:s regler. En omärkt bild är ändå inte bevisat äkta.
Ett AI-svar kan hänvisa till en källa. Kontrollera att källan finns och säger det som påstås. AI-framställd illustration.
Falsk eller vilseledande information som sprids avsiktligt för att lura eller påverka kallas desinformation. Fel kan även spridas av misstag.
Att filmen är falsk betyder inte att dådet är påhittat. Det har hänt, men filmen visar inte det.
I nästa text använder du källkritiken i en egen undersökning.
Källor och fler förklaringar finns i Fördjupa.