Gen Z-protesterna sprider sig till Europa

Unga på gatorna

Under hösten 2026 har unga människor gått ut på gatorna i flera europeiska länder. I Frankrike började det med gymnasieelever som protesterade mot förhållandena i skolan. I Italien blev det kravaller i Milano, och i Spanien och Portugal har tusentals demonstrerat mot höga hyror och bostadspriser. I Albanien och Serbien har studenter protesterat mot sina regeringar i flera månader, i Serbiens fall i nästan två år.

Orsakerna skiljer sig mellan länderna, men vissa klagomål återkommer. Unga har inte råd med en egen bostad, levnadskostnaderna stiger och många tror att deras generation kommer att få det sämre än föräldrarna. I en undersökning från TUI-stiftelsen 2026 svarade 52 procent av unga mellan 16 och 26 år i sju europeiska länder att de räknar med att få det sämre än sina föräldrar. Bara 25 procent trodde att de skulle få det bättre.¹

Texten beskriver läget den 22 oktober 2026. Flera av protesterna pågår fortfarande, och nya demonstrationer är utlysta i bland annat Frankrike och Italien.

Texten hör ihop med Demokratiska dilemman, särskilt avsnitten om civil olydnad och våldsmonopol.

Vad är Gen Z-protester?

Generation Z, eller Gen Z, är de som är födda ungefär mellan 1997 och 2012. Ordet Gen Z-protester började användas om en våg av protester som unga har lett i Asien, Afrika och Latinamerika. I Kenya protesterade unga 2024 mot skattehöjningar, och regeringen drog tillbaka lagförslaget. I Bangladesh avgick premiärminister Sheikh Hasina samma år efter studentprotester. I Nepal stängde regeringen i september 2025 av ett tjugotal sociala medier. Protesterna som följde blev våldsamma, parlamentsbyggnaden sattes i brand och premiärministern avgick efter några dagar. Senare samma höst föll regeringen på Madagaskar, och i Marocko krävde unga att staten skulle lägga mer pengar på sjukvård och skola.²

Rörelserna har några drag gemensamt. De organiseras ofta i sociala medier och chattappar som Discord och Tiktok, och de saknar ofta tydliga ledare. I många länder har demonstranterna burit samma symbol, piratflaggan från den japanska mangaserien One Piece. Flaggan har blivit ett tecken för unga som protesterar mot makthavare de uppfattar som korrumperade.²

Frankrike: från skolan till gatorna

I slutet av september 2026 började franska gymnasieelever blockera sina skolor. De protesterade mot lärarbrist, klasser med över 30 elever och slitna skollokaler. Samtidigt strejkade offentliganställda mot regeringens budgetplaner. Protesterna växte under oktober, och snart gick också arbetare och pensionärer med. De var missnöjda med stigande levnadskostnader och planerade nedskärningar.³

Den största protestdagen hittills var lördagen den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet deltog 550 000 människor i 110 demonstrationståg. Arrangörerna uppgav 800 000. Sådana skillnader är vanliga, eftersom arrangörer och myndigheter räknar på olika sätt och har olika intresse av en hög eller låg siffra. I videoklippet som den här texten bygger på anges 800 000 utan att det framgår att det är arrangörernas siffra.⁴

De flesta demonstrerade fredligt, men på flera håll blev det våldsamt. I Paris sattes bilar i brand och butiker plundrades, och omkring 1 000 poliser skadades i hela landet. På kvällen brann stadshuset i Limoges, en byggnad från 1800-talet, och stora delar av det förstördes.³

Regeringen har svarat på flera sätt. Utbildningsministern lovade 3 000 vikarierande lärare till de skolor som drabbats hårdast. Justitieministern uppmanade åklagarna att låta föräldrar betala för skador som deras barn har orsakat.³ Inför nya demonstrationer den 24 oktober har inrikesministeriet meddelat att militär ska stödja polisen.⁵ Regeringen har också anklagat partiet La France Insoumise på vänsterkanten för att ligga bakom oroligheterna. Partiet säger att rörelsen är spontan.³

Italien: kravaller och skärpta lagar

I Milano samlades omkring 2 000 unga lördagen den 17 oktober, enligt polisen. Under helgen plundrades butiker och bränder anlades i stadens centrala shoppingkvarter, och över 100 poliser skadades. Omkring 270 personer greps, de flesta under 18 år. Lyxbutiker som Chanel och Dior höll stängt av rädsla för nya kravaller.⁵ I andra italienska städer, bland annat Rom, Bologna och Turin, var protesterna fredliga. Där krävde unga och arbetare bättre offentlig service, rättvisare skatter, mer pengar till utbildning och lägre försvarsutgifter.⁴

Regeringen under premiärminister Giorgia Meloni svarade den 20 oktober med ett dekret. 500 soldater ska skickas till Milano och stödja polisen året ut. Den som deltar våldsamt i en demonstration ska kunna dömas till upp till fem års fängelse och böter på upp till 20 000 euro, och föräldrar blir ansvariga för skador som deras barn orsakar. Dekretet måste godkännas av parlamentet inom 60 dagar för att fortsätta gälla.⁵

Spanien och Portugal: bostäderna

I Spanien blev en 87-årig kvinna i Madrid en symbol för bostadskrisen. Hon hade hyrt samma lägenhet i omkring 70 år. När huset fick en ny ägare ville ägaren höja hyran från omkring 500 till 2 650 euro i månaden, enligt hyresgästföreningen i Madrid. Senare sänktes kravet till 1 650 euro. Kvinnan hade inte råd och vräktes den 23 september 2026. Vräkningen ledde till protester i Madrid och flera andra städer.⁶ Enligt TLDR News demonstrerade omkring 70 000 människor mot bostadskrisen i början av oktober.⁴

Bostadspriserna i Spanien steg med drygt 12 procent på ett år fram till andra kvartalet 2026, och hyrorna fortsätter att öka. 44 procent av spanjorerna mellan 26 och 34 år bor kvar hos sina föräldrar. Nästan hälften av dem säger att det främst beror på att de inte har råd att köpa eller hyra en egen bostad.⁶

I Portugal har priset för att köpa en bostad mer än fördubblats sedan 2017, och hyrorna i nya kontrakt har nästan fördubblats. I oktober slog demonstranter upp tält på torg i Lissabon och Porto, i Lissabon omkring 200 tält. De kräver att regeringen drar tillbaka ett lagförslag som gör det lättare att vräka hyresgäster och som tar bort taket för hyran i nya kontrakt. Polisen förklarade lägren olagliga och rev dem den 20 oktober. 55 personer greps, men samma dag kom demonstranterna tillbaka.⁷ Fackförbund i Spanien och Portugal har utlyst generalstrejk den 11 november.⁴

Bostadspriser och hyror på en fri marknad bestäms av utbud och efterfrågan. När fler vill bo i storstäderna än det finns bostäder för stiger priserna. Ett hyrestak är en regel som begränsar hur mycket hyran får höjas. Kritiker menar att det gör det mindre lönsamt att bygga och hyra ut bostäder, så att utbudet på sikt minskar. Anhängare menar att hyrestaket skyddar dem som redan bor i en lägenhet från att tvingas flytta.

I Sverige flyttar unga hemifrån tidigare än i södra Europa. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat var medelåldern när unga lämnade föräldrahemmet 23,1 år i Sverige 2025. I hela EU var den 26,3 år och i Spanien och Italien 30,2 år.⁸

Albanien och Serbien: protester mot makten

I Albanien började protesterna i våras mot planer på ett stort hotellområde vid landets södra kust. En del av området ligger i våtmarken Vjosa-Narta vid byn Zvërnec, där det finns flamingor, sälar och havssköldpaddor. Därför kallas rörelsen ibland Flamingorevolutionen. Projektet är kopplat till Affinity Partners, ett investmentbolag som ägs av Jared Kushner, svärson till USA:s president Donald Trump. Redan i januari hade ett fyrtiotal miljöorganisationer krävt att planerna skulle stoppas. Premiärminister Edi Rama sade i juni att det inte fanns någon chans att investeringen skulle stoppas så länge han satt kvar.⁹

Med tiden har protesterna vidgats. Studenter har protesterat mot höga kostnader för utbildningen, dåliga förhållanden på universiteten och små chanser till jobb efter examen. Många anklagar regeringen för korruption och kräver att Rama avgår. I mitten av oktober blev protesterna våldsamma. Demonstranter anlade bränder vid premiärministerns kansli, flera ministerier och bankkontor i huvudstaden Tirana, och oroligheterna spred sig till andra städer. Polisen använde vattenkanoner och tårgas. Rama vägrar avgå. Han säger att regeringar byts genom val och påpekar att albanerna röstade 2025, då han fick en fjärde mandatperiod. Han har också skyllt oroligheterna på ”utländska händer”.¹⁰

I Serbien rasade ett betongtak vid järnvägsstationen i Novi Sad den 1 november 2024, och 16 människor dog. Stationen hade nyligen renoverats, och många såg olyckan som en följd av korruption och fusk i statliga byggprojekt. Studenter startade protester som har pågått sedan dess. I mars 2025 samlades enligt en oberoende uppskattning över 325 000 människor i Belgrad.¹¹

Den 27 september 2026 avgick Aleksandar Vučić som president. Han fick inte ställa upp för en tredje period som president och kandiderar i stället till posten som premiärminister i parlamentsvalet den 25 oktober. Vučić har styrt Serbien som premiärminister och president sedan 2014.¹² Studentrörelsen ställer upp i valet med en egen lista, Studentlistan. Enligt TLDR News är ingen av listans 250 kandidater student, och ingen kommer från ett oppositionsparti. Listan vill reformera skolan, sjukvården och rättsväsendet, bekämpa korruptionen och göra det lättare för unga att få en egen bostad.⁴ Valet blir ett prov på om en proteströrelse kan få politisk makt genom val.

Vad har protesterna gemensamt?

Det är lätt att se protesterna som en enda europeisk rörelse. Juristen och forskaren Alberto Alemanno varnar för det och menar att den bilden gynnar dem som vill försvaga demokratin i Europa.¹ I varje land finns egna orsaker: skolan i Frankrike, bostäderna i Spanien och Portugal och korruptionen i Albanien och Serbien. Det som förenar dem är snarare en stämning bland unga, att framtiden verkar ha mindre att erbjuda än de har lärt sig att vänta sig.

Protester har alltid spridit sig genom att människor tar efter varandra. I dag går det fortare, eftersom bilder och filmklipp sprids i sociala medier på några minuter. Några bedömare misstänker att Ryssland, USA eller Kina försöker driva på protesterna i sociala medier. Alemanno tror att aktörer utanför Europa försöker utnyttja oron, men att de inte är orsaken till den.¹

Samma händelser tolkas också olika beroende på vem som tolkar dem. I Frankrike har Marine Le Pen från partiet Nationell samling skyllt våldet på flera decennier av invandring. Regeringen har pekat ut La France Insoumise.¹³ Andra ser protesterna som en följd av nedskärningar i skolan och brist på bostäder. Den som läser om protesterna behöver därför skilja på vad som har hänt och hur olika aktörer förklarar det.

Protest, våld och demokrati

Rätten att samlas till fredliga demonstrationer skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som alla länderna i texten har anslutit sig till. I Sverige skyddas den också i regeringsformen. En demonstration är ett av de viktigaste sätten för medborgare att påverka mellan valen, särskilt för unga som ännu inte har rösträtt.

De flesta som har demonstrerat i höst har gjort det fredligt. Ändå är det oftast bränderna och plundringen som syns i nyheterna, eftersom dramatiska bilder har högt nyhetsvärde. Det kan ge en skev bild av vad protesterna handlar om. Läs mer om detta i Valet i medierna.

Det är skillnad mellan civil olydnad och våld. Civil olydnad innebär att man öppet bryter mot en lag utan att använda våld och är beredd att ta straffet. Tältlägren i Lissabon och Porto, som polisen förklarade olagliga, är ett exempel. Plundring och mordbrand är brott som inte kan försvaras på samma sätt.

Staten har våldsmonopol och ska skydda människor och egendom. När Italien och Frankrike sätter in soldater och skärper straffen gör regeringarna det för att upprätthålla ordningen. Kritiker menar att hårda åtgärder också kan skrämma bort fredliga demonstranter och att de inte löser problemen som protesterna handlar om. Här finns ett demokratiskt dilemma: hur mycket får staten begränsa protester för att förhindra våld?

En annan fråga gäller förhållandet mellan gatan och valurnan. I en representativ demokrati byts regeringar genom val, och det är det argumentet Edi Rama använder. Demonstranterna i Albanien och Serbien menar att valen inte räcker när förtroendet för makthavarna är lågt och korruptionen stor. Valet i Serbien den 25 oktober visar om en rörelse som har vuxit fram på gatan kan vinna röster.

Jämförelsen med 1848

Några kommentatorer har jämfört hösten 2026 med 1848. Det året spreds revolutioner över Europa. De började på Sicilien i januari, och i februari tvingades den franske kungen Louis-Philippe abdikera efter protester i Paris. Inom några veckor hade upproren nått Wien, Berlin, Milano och Budapest. Bakom dem fanns en ekonomisk kris. Potatisröta och dåliga skördar hade drivit upp matpriserna, och efter en finanskris 1847 hade många arbetare förlorat jobbet. De som gjorde uppror krävde bland annat författningar, rösträtt och tryckfrihet.¹⁴

Nästan alla revolutionerna slogs ned. Den brittiske historikern A.J.P. Taylor skrev senare om Tyskland att historien nådde en vändpunkt 1848 men inte vände. Ändå fick revolutionerna följder. Livegenskapen avskaffades i Habsburgarnas rike, och flera av kraven genomfördes under de följande decennierna.¹

Jämförelsen har sina gränser. 1848 riktades upproren mot kungar som inte var folkvalda, och de flesta människor saknade rösträtt. I dag riktas protesterna mot regeringar som har vunnit val, och demonstranterna kan rösta, bilda partier och ställa upp i val. Det är för tidigt att säga om hösten 2026 kommer att påverka Europa på lång sikt.

Fundera på: Protesterna i Europa har olika orsaker men kallas ändå ofta för samma sak. Välj två av länderna i texten. Vad liknar varandra och vad skiljer sig? Tycker du att det är rimligt att tala om en gemensam europeisk Gen Z-rörelse? Motivera ditt svar.

Se även

• Demokratiska dilemman — civil olydnad, våldsmonopol och hot mot demokratin
• Demokratins grunder — påverkan och mänskliga rättigheter
• Valet i medierna — nyhetsvärdering
• Källkritik och källtillit
• Demonstration, Civil olydnad, Våldsmonopol, Korruption, Förtroende, Politikerförakt, Utbud och efterfrågan