Källkritik och källtillit
Varje dag möter vi uppgifter om samhället i nyheter, i sociala medier och i samtal. En del stämmer, en del är fel och en del är vinklade.
Vem säger vad och varför?
Varför källkritik?
Främmande makt och andra aktörer försöker ibland påverka vad vi tror och känner, till exempel med desinformation.
Myndigheten för psykologiskt försvar arbetar för att stärka vår motståndskraft. När många är källkritiska blir det svårare att sprida lögner.
Kolla källan
Avsändare och syfte
Vem ligger bakom? Myndighet, organisation, företag, privatperson eller influencer? Kan avsändaren ämnet?
Varför finns informationen? Informera, lura, sprida en åsikt, sälja eller underhålla?
Vem tjänar på att du sprider den?
Finns uppgiften på fler ställen?
Information från bara en källa ska hanteras med stor försiktighet. Men två artiklar kan bygga på samma ursprung.
De klassiska begreppen
Den historiska källkritiken använder fyra begrepp:
- Äkthet: är källan vad den utger sig för att vara?
- Tid: när kom uppgiften till?
- Beroende: bygger källan på en annan källa?
- Tendens: har avsändaren ett intresse som färgar framställningen?
Känslor och bekräftelsebias
Innehåll som upprör eller skrämmer är ofta gjort för att vi ska reagera snabbt.
Vi tror gärna på det som bekräftar det vi redan tycker. Det kallas bekräftelsebias.
När granskade du senast något du höll med om?
Källtillit och användbarhet
Källtillit är välgrundat förtroende. Sakkunskap, redovisade belägg och rättelser av fel ger skäl att lita på en källa. Källkritik betyder inte att misstro allt.
Användbarhet beror på frågan. En stor undersökning visar hur vanligt något är. En berättelse visar en persons upplevelse.
Mediernas urval
En redaktions urval av nyheter kallas nyhetsvärdering. Redaktionens val avgör också vilka röster som hörs. Rubriken kan lyfta en konflikt medan villkoren förklaras längre ned.
Att någon citeras betyder inte att tidningen har kontrollerat påståendet.
Vem mer borde ha fått komma till tals?
Ordföranden intervjuas
En lokalreporter intervjuar föreningens ordförande. Ett citerat påstående behöver granskas även när det står i en tidning. AI-framställd illustration.
Urval och påverkan i flödet
- Vilka vi följer och hur plattformen sorterar innehåll påverkar vad vi ser.
- Reklam vill främja försäljning och ska vara märkt, även hos influencers. En debattartikel argumenterar för en uppfattning.
- Många delningar visar att en uppgift sprids. För att bedöma om den stämmer behöver vi granska beläggen.
Filterbubbla och ekokammare
En filterbubbla är ett begränsat informationsurval. Vilka vi följer och vad plattformen visar kan göra vissa perspektiv svårare att upptäcka.
I en ekokammare bekräftar människor främst varandras uppfattningar och avfärdar invändningar.
Begreppen beskriver olika mekanismer. De betyder inte att alla möter ett helt slutet flöde.
Ett inlägg i flödet
Vad påstår inlägget? Vad gör du innan du delar det?
Granska påståendet
Vad visade granskningen?
- Filmen är äkta men åtta år gammal. Den kommer från en annan konflikt.
- Den används i fel sammanhang och vid fel tid.
- Dådet har hänt, men filmen visar inte det.
Vid stora händelser växer nyhetsbilden fram i steg. De första uppgifterna är ofta osäkra.
Vilka källkritiska begrepp hjälpte oss?
Kontrollera AI-svaret
Ett AI-svar kan hänvisa till en källa. Kontrollera att källan finns och säger det som påstås. AI-framställd illustration.
AI och vilseledande uppgifter
AI kan framställa välskrivna texter med fel och påhittade källor. Följ hänvisningarna och kontrollera att källorna finns och stöder påståendet.
Sedan augusti 2026 ska deepfakes märkas enligt EU:s AI-förordning. En omärkt bild är ändå inte bevisat äkta.
Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids avsiktligt för att påverka eller lura. Fel kan också spridas av misstag.
Även när avsikten är oklar kan vi undersöka vilket stöd uppgiften har.
Underlag: Lästexten Fördjupa med källor.