Påståendena om valfusk
Efter valet den 13 september 2026 spreds många påståenden om valfusk. Det handlade om förkryssade valsedlar, om väljare som fick ”hjälp” att rösta av släktingar och om så kallad klanröstning. Ofta byggde berättelserna på enskilda exempel, som en bild från en vallokal eller ett vittnesmål.
Projektet Valkoll har i stället gått igenom alla 5 194 incidentrapporter som valadministrationen skickade till Valmyndigheten under valen 2026. Slutsatsen är att inget i rapporterna pekar på omfattande eller organiserat valfusk. Rapporterna visar däremot andra problem vid röstningen.
Texten hör ihop med Valen 2026 – så styrs Sverige.
Vad är en incidentrapport?
Röstmottagare, kommunernas valkanslier, länsstyrelser och ambassader ska rapportera till Valmyndigheten när något avviker från reglerna eller när någon försöker hindra eller påverka röstningen. En incidentrapport är alltså valadministrationens egen beskrivning av en händelse, ibland bara av vad någon annan har berättat. Den är inte en fastställd uppgift och beskriver inte alltid något otillåtet.
2026 var rapporteringen obligatorisk för första gången. Vid valet 2022 var den frivillig och gav 653 rapporter, så det höga antalet i år betyder inte i sig att det hände mer. Räknat på hela landet blev det drygt 6 rapporter per 10 000 röstberättigade.
Rapporterna är allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen, och vem som helst kan begära ut dem. Valkoll har sorterat dem med hjälp av AI och låtit människor granska resultatet. Sidan redovisar ordagranna citat med hänvisning till Valmyndighetens fil, så att uppgifterna går att kontrollera.
Vad rapporterna handlar om
Ungefär hälften av rapporterna gäller valsedlar. Oftast hade någon flyttat, gömt eller tagit bort valsedlar i valsedelsstället. Vänsterpartiet var det parti vars valsedlar oftast beskrevs som drabbade i förhållande till hur ofta de beskrevs som gynnade.
Förkryssade valsedlar, som fick stor uppmärksamhet i debatten, förekommer i 69 rapporter. I de flesta hittades de bland valsedlarna i lokalen, och oftast framgår det inte vem som lagt dit dem. Bara i ett fall upptäcktes förkryssade valsedlar bland de röster som faktiskt hade lämnats in.
372 rapporter handlar om att någon annan var med, eller ville vara med, när en väljare valde valsedlar. Många gäller äldre väljare och deras anhöriga. Väljaren ska vara ensam bakom valskärmen, och den som behöver hjälp ska ha en röstmottagare med sig. Att en grupp kommer till lokalen tillsammans eller röstar på samma parti är inte fusk. Problemet uppstår när någon väljer åt väljaren, eftersom det sätter valhemligheten ur spel. ”Klanröstning” är ett ord ur debatten och inget begrepp i lagen.
Andra rapporter gäller fel i röstmottagningen, till exempel väljare som nekades att rösta eller röster som underkändes.
Hot och trakasserier
Minst 31 rapporter beskriver hot eller våld, de flesta riktade mot röstmottagare. 29 rapporter beskriver rasistiska påhopp, bland annat nazisthälsningar och nedsättande kommentarer om röstmottagares ursprung eller religiösa klädsel.
Kan valet göras om?
Incidentrapporterna avgör inte om valet var giltigt. Det gör Valprövningsnämnden, dit väljare och partier kan överklaga valresultatet. Nämnden kan besluta om omval, men bara om felen med fog kan antas ha påverkat valutgången.
Vad rapporterna kan och inte kan visa
Ett filmklipp från en vallokal kan visa att något hände, men inte hur vanligt det var. När alla rapporter läses tillsammans syns proportionerna. Samtidigt rapporteras inte alla händelser, och rapporterna är tolkningar av den som skrev dem. Därför går det att säga att materialet inte pekar på organiserat fusk, men inte att inget fusk alls förekom.
Källa
Valkoll: Incidentrapporterna 2026: inga tecken på organiserat valfusk, publicerad 30 september 2026, uppdaterad 18 oktober 2026. Underlag: Valmyndighetens incidentrapporter, valen 2026.