BNP och tillväxt
BNP (bruttonationalprodukt) mäter totalvärdet av allt som produceras i ett land under ett år. BNP per capita (per invånare) ger en bättre bild av levnadsstandard.
Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar. Det drivs av fler arbetare, investeringar, teknik eller bättre utbildning.
Förädlingsvärde är det värde som tillförs i varje steg av produktionen. Summan av alla förädlingsvärden utgör BNP.
BNP mäter dock inte obetalt arbete, miljöförstöring, fördelning eller välbefinnande. HDI väger in hälsa och utbildning och ger en bredare bild.
Konjunkturer
Ekonomin svänger i fyra faser. Högkonjunktur: hög efterfrågan, låg arbetslöshet, stigande priser. Avmattning: ekonomin bromsar in.
Lågkonjunktur: sjunkande efterfrågan, stigande arbetslöshet, minskad produktion. Återhämtning: efterfrågan tar fart igen.
Konjunkturer påverkas av konsumtion, investeringar, export och statlig politik.
Inflation och penningpolitik
Inflation innebär att priser stiger och pengarna köper mindre. Riksbanken styr inflationen via styrräntan. Hög ränta dämpar konsumtion. Låg ränta stimulerar ekonomin.
Deflation innebär sjunkande priser. Det kan verka positivt men leder till att folk skjuter upp köp och ekonomin stagnerar.
Riksbanken är oberoende av politiken för att undvika att räntan utnyttjas som politiskt verktyg.
Finanspolitik
Regeringen och riksdagen styr finanspolitiken genom skatter och offentliga utgifter. Expansiv politik stimulerar i lågkonjunktur. Åtstramande politik dämpar i högkonjunktur.
Kombinationen av finans- och penningpolitik kallas stabiliseringspolitik. Automatiska stabilisatorer (t.ex. a-kassan) stabiliserar ekonomin utan aktiva beslut.