Datacenter, el och vem som betalar

Byggnader som ingen lade märke till

Ett datacenter är en byggnad full av datorer som lagrar, bearbetar och skickar information. Bilderna i din mobil, meddelanden, strömmade filmer och de flesta appar går via sådana byggnader. Länge väckte de ungefär lika stor uppmärksamhet som en lagerlokal. De är fönsterlösa, långa och låga, och få visste var de låg.

Det har ändrats på några år. När företagen började bygga datacenter för generativ AI blev anläggningarna så stora och elkrävande att de har blivit en politisk fråga. I USA protesterar boende mot nya datacenter, och flera delstater har infört nya regler eller pausat byggandet. Frågan gäller mark, vatten och el, men framför allt vem som ska betala när elsystemet måste byggas ut.

Texten hör ihop med avsnittet om ekonomins grunder, särskilt produktionsfaktorer, prisbildning och negativa externa effekter.

Varför datacenter hamnar på samma ställe

Världens största samling av datacenter finns i Loudoun County i Virginia, utanför Washington. Förklaringen går tillbaka till början av 1990-talet. Då ägdes internets långa ledningar av den amerikanska staten och fick bara användas för forskning. När de första företagen började sälja internetuppkoppling behövde de koppla ihop sina nät på annat sätt. De drog kablar till ett gemensamt rum i Tysons Corner i Virginia, och snart gick en stor del av världens internettrafik den vägen.¹

Fler företag ville sedan ha sina servrar nära de andra. På nätet säljs till exempel annonser i automatiska auktioner som avgörs på bråkdelar av en sekund, och den som står närmast knutpunkten hinner lägga sitt bud först.² När Amazon 2006 började hyra ut datorkraft i molnet placerades den första regionen i norra Virginia, eftersom kunderna redan fanns där. Ekonomer kallar det en klustereffekt: företag söker sig dit där andra företag redan finns, och varje ny etablering gör platsen ännu mer attraktiv.

Samma sak syns i Sverige. Amazon öppnade 2018 en molnregion med datacenter i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm.³ Mälardalen har elnät, fiberkabel och närhet till Stockholm, och nu söker sig fler datacenter dit.

Varför AI kräver så mycket el

När du strömmar en film finns filmen redan färdig. Den har komprimerats och kopierats till servrar, och servern behöver bara hitta filen och skicka den. När du ber en AI-tjänst om en text, en bild eller en film finns ingenting från början. Modellen måste räkna fram resultatet, och för en kort film behöver den skapa dussintals bilder som hänger ihop med varandra.

Sådana beräkningar görs i grafikprocessorer. En vanlig processor har ett fåtal kraftfulla kärnor som gör en sak i taget. En grafikprocessor har tusentals enklare kärnor som arbetar samtidigt. Det gör dem bra för AI, men de drar mycket el och blir varma.

Enligt Internationella energiorganet IEA använde världens datacenter omkring 415 terawattimmar el 2024, ungefär 1,5 procent av all el i världen. USA stod för 45 procent. Fram till 2030 väntas förbrukningen mer än fördubblas till omkring 945 terawattimmar, något mer än hela Japans elförbrukning i dag. Ett typiskt datacenter för AI använder lika mycket el som 100 000 hushåll, och de största som byggs nu kan använda tjugo gånger så mycket.⁴

Inte här

Vissa anläggningar behöver alla, men ingen vill ha dem nära sig, till exempel soptippar, fängelser, motorvägar och kraftverk. På engelska kallas det NIMBY, not in my backyard. Tänk dig en familj som får veta att en soptipp ska byggas i närheten. De vet att soporna måste hamna någonstans, men de oroar sig för trafik, lukt och att huset ska tappa i värde. Ändå kan de se att soptippen tar hand om soporna från deras egen kommun.

Ett datacenter är svårare att acceptera på det sättet. De som använder tjänsterna bor nästan aldrig i orten där byggnaden står, och när anläggningen väl är byggd har den få anställda. Ett kärnkraftverk producerar el åt människor i regionen. Ett datacenter använder el åt människor som oftast bor långt bort.² Grannarna får bullret och de nya kraftledningarna, men det är svårt för dem att se vad de själva får tillbaka.

Vattnet är en del av konflikten. Datacenter måste kylas, och ett billigt sätt är att låta vatten avdunsta. I torra områden kan det ge konkurrens om vattnet. I The Dalles i Oregon visade det sig att Google använde över en fjärdedel av stadens vatten. Staden försökte först hemlighålla siffrorna och stämde den lokala tidningen som begärt ut dem.⁵ Sådana fall skadar förtroendet mer än själva vattenmängden. Många nya anläggningar byggs därför med slutna system, där samma vatten cirkulerar i flera år.

Vem betalar elräkningen?

I amerikanska opinionsundersökningar oroar sig de flesta mest för elpriset. För att förstå varför behöver man veta hur elpriset bestäms.

På den nordiska elbörsen lämnar elproducenterna bud på hur mycket el de kan sälja och till vilket pris. Buden sorteras från billigast till dyrast. Priset bestäms av vad det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan, och det priset får alla producenter.⁶ Om efterfrågan ökar snabbare än utbudet måste dyrare kraftverk tas i drift, och då stiger priset för alla som köper el. Det är utbud och efterfrågan i praktiken. Stora delar av USA har liknande auktioner. Där betalar elkunderna också i förväg för att kraftverk ska finnas tillgängliga de dagar då efterfrågan är som störst, och den kostnaden stiger när efterfrågan ökar.²

Ett datacenter som behöver lika mycket el som en stad kräver nya kraftverk, ledningar och transformatorstationer. Om kostnaden fördelas på alla elkunder får hushållen betala för något som ett företag har nytta av. Det liknar en negativ extern effekt: priset som datacentret betalar speglar inte hela kostnaden för samhället.

Flera delstater försöker nu se till att datacentren själva betalar. New York pausade i juli 2026 nya tillstånd för datacenter medan staten tar fram regler för energi, vatten och miljö.⁷ I Texas har guvernören stoppat delstatens tillstånd tills elnätet och vattenförsörjningen har granskats.⁸ I Ohio måste ett nytt datacenter betala för minst 85 procent av den el det har bokat, även om det använder mindre.⁹ Virginia gör datacentren till en egen kundgrupp med egna priser, och i Louisiana ska Meta betala för de nya gaskraftverk som byggs för företagets datacenter.²

Argument för att bygga

Det finns också starka argument för datacentren. Ett företag som vill köpa enorma mängder el kan ses som ett problem, men också som en kund som gör det lönsamt att bygga nya kraftverk. Under lång tid växte elbehovet i USA långsamt. Nu finns kunder som vill köpa el dygnet runt i många år. En region som klarar att bygga ut elproduktionen kan få säker och billig el som även fabriker och annan industri har nytta av.

Satsningarna är enorma. De största amerikanska teknikföretagen investerar flera hundra miljarder dollar om året i datacenter.² Företagen räknar med att datorkraft blir en av de viktigaste resurserna i världsekonomin. Den kan exporteras på samma sätt som olja, eftersom en användare i Stockholm eller São Paulo kan få sitt svar från ett datacenter i USA. Om klustereffekten fungerar för AI på samma sätt som den gjorde för internet, kan de länder som bygger först få företag, kunskap och arbetstillfällen som kommer efter.

För en kommun kan datacenter också ge stora skatteintäkter. Loudoun County har använt skatten från datacentren till skolor och annan service, och länet har kunnat sänka fastighetsskatten för invånarna med ungefär 30 procent sedan 2016.¹⁰

Kärnkraften och motorvägarna

Historien visar att frågan om vem som betalar kan avgöra om stora projekt blir av. I USA stoppades kärnkraftsutbyggnaden inte främst av protesterna på 1970-talet. Efter olyckan i Three Mile Island 1979 skärptes säkerhetskraven, och kraftverk som redan höll på att byggas fick göras om. Kostnaderna steg kraftigt. När ett samarbete mellan elbolag i delstaten Washington inte längre kunde betala sina lån 1983 drabbades vanliga elkunder och långivare. Under flera decennier började inga nya kärnkraftverk byggas i USA.

Motorvägarna byggdes trots att många protesterade. En viktig förklaring är att den federala staten betalade 90 procent av kostnaden. Striderna handlade om var vägarna skulle dras, men inte om vem som skulle betala.²

I dag möts de två historierna. Kraftverket i Three Mile Island ska startas om under 2027, eftersom Microsoft har avtalat om att köpa elen i 20 år.¹¹ Den här gången står ett av världens rikaste företag för kostnaden.

Datacenter i Sverige

Svenska kraftnät, som ansvarar för stamnätet, hade i februari 2026 förfrågningar om att ansluta drygt 32 000 megawatt ny elförbrukning fram till 2045. En kall vinterdag använder hela Sverige omkring 24 000 megawatt. Omkring 12 000 megawatt vill ansluta redan inom fyra till fem år. I norra Sverige gäller förfrågningarna mest tung industri, men i Mellansverige handlar det nästan bara om datacenter. Om ny elproduktion inte byggs i samma takt kan elpriset stiga i elområde 3, där Västerås ligger.¹² Förutom kring Västerås planeras eller byggs stora anläggningar i bland annat Falun, Borlänge och Strängnäs.¹³¹⁴

Sverige har prövat att locka datacenter med lägre skatt. Mellan 2017 och 2023 betalade datacenter lägre energiskatt på el. Myndigheten Tillväxtanalys kom fram till att nedsättningen mest gynnade stora utländska företag och kostade staten minst en miljard kronor, utan tydliga belägg för att nyttan var större än kostnaden. Nedsättningen slopades i juli 2023.¹⁵

En skillnad mot USA gäller skatten. I Loudoun County går skatten på datacentrens byggnader och utrustning till länet. I Sverige går fastighetsskatten på industrifastigheter och lokaler till staten.¹⁶ En svensk kommun får främst kommunalskatt från dem som bor och arbetar där, och ett datacenter har få anställda. Den lokala nyttan kan i stället komma från spillvärmen. Värmen från servrarna kan ledas in i fjärrvärmenätet och värma bostäder.¹³

Olika perspektiv

Frågan ser olika ut beroende på vem man frågar. För teknikföretagen handlar den om att bygga snabbt och få tillgång till el. För staten handlar den om konkurrenskraft, säker elförsörjning och klimatmål. För en kommun kan ett datacenter ge skatteintäkter eller spillvärme, men det kan också ta mark och elkapacitet som andra företag behöver. För ett hushåll handlar det om elräkningen och om vad som byggs i närheten.

Det är ännu oklart hur stort AI:s elbehov blir på sikt. Om efterfrågan blir mindre än väntat kan nya kraftverk och ledningar bli för dyra. Om den blir större kan elbristen bli ett hinder för både datacenter och industri. Därför handlar konflikten till stor del om vem som ska bära risken.

Fundera på: Tänk dig att ett stort datacenter ska byggas i din kommun. Vilka kostnader och vilken nytta får kommunen, hushållen och företaget? Vem tycker du ska betala för den nya elförsörjningen, och varför?

Se även

• Ekonomins grunder — produktionsfaktorer, prisbildning och marknadsmisslyckanden
• Arbetsliv — Västerås väg från verkstadsindustri till IT och datacenter
• Datacenter, Infrastruktur, Negativa externa effekter, Generativ AI