Sveriges totalförsvar förbereder landet för krig. Det har två delar: militärt försvar och civilt försvar. De ska tillsammans försvara landet och skydda befolkningen.
Säkerhetspolitik och beredskap
Säkerhetspolitik handlar om att skydda Sveriges självständighet och människors säkerhet. Krisberedskap betyder att förbereda sig för allvarliga störningar i fredstid. Totalförsvaret handlar om krigsfara och krig. Ett sjukhus behöver reservkraft både vid en storm och vid krig.
Vid krigsfara kan regeringen besluta om höjd beredskap. Samhället behöver då ställa om för att kunna försvara landet.
Ett gemensamt ansvar
Försvarsmakten ansvarar för det militära försvaret. Regionerna ordnar sjukvård och kommunerna bland annat omsorg och dricksvatten. Företag levererar mat, el och transporter. Frivilliga kan också hjälpa till.
Totalförsvaret skyddar även demokratin. Riksdagen och myndigheterna behöver kunna fortsätta sitt arbete. Fria medier ska kunna informera och granska makten.
Internationellt samarbete
Sverige är medlem i Nato sedan 2024. Medlemsländerna har lovat att hjälpa varandra vid väpnade angrepp. Sverige samarbetar också i EU, som kan samordna hjälp vid stora kriser. FN arbetar för fred och hjälper människor som drabbats av konflikter.
Kunskap till alla hushåll
Myndigheten för civilt försvar ger råd i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Myndigheten hette tidigare MSB.
Den som kan rekommenderas att ha mat, vatten och annan beredskap för minst en vecka. Då kan samhällets hjälp lättare nå dem som behöver den mest. Rådet är en rekommendation. Vid en kris kan du få information från Sveriges Radio P4 och Krisinformation.se.
Hot i fredstid – hybridhot
Vid hybridhot kombineras olika metoder för att skada eller påverka ett samhälle. Någon kan till exempel angripa en kommuns datorer och samtidigt sprida falska meddelanden i kommunens namn. Detta kan också ske innan ett krig har börjat.
Kontrollera vem som står bakom ett meddelande och om uppgiften går att bekräfta. Dela inte rykten som om de vore säkra fakta.
Det militära försvaret
Försvarsmakten ska möta väpnade angrepp. Armén verkar på land, flygvapnet i luften och marinen till havs. Hemvärnet har militära förband som bland annat skyddar viktiga platser nära där de är verksamma.
Det civila försvaret
Det civila försvaret ska skydda människor, hålla viktiga verksamheter igång och hjälpa det militära försvaret vid krigsfara och krig.
Om elen slutar fungera kan också vatten, vård och telefoner påverkas.
Därför måste verksamheterna planera tillsammans. Ett sjukhus behöver både el och personal. En soldat behöver bland annat mat och transporter.
Totalförsvarsplikten
Totalförsvarsplikten innebär skyldigheter att bidra till försvaret. Den gäller svenska medborgare och andra som bor i Sverige, från året man fyller 16 till och med året man fyller 70. Vad man kan få göra beror bland annat på hälsa och förmåga. Alla ska inte bli soldater.
- Värnplikt: militär utbildning och tjänstgöring.
- Civilplikt: utbildning och tjänstgöring i vissa civila verksamheter, till exempel räddningstjänst.
- Allmän tjänsteplikt: regeringen kan vid höjd beredskap besluta att människor måste fortsätta sitt arbete eller utföra annat anvisat arbete.
Plikten regleras i lag. Den ska skiljas från rådet att ha beredskap hemma.
Källor och vidare läsning
Uppgifter om regler och organisation är kontrollerade den 6 september 2026.
- Myndigheten för civilt försvar: beredskapssystemet och råd om hemberedskap.
- Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt, särskilt 1 och 6 kap., samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
- Natos kollektiva försvar, EU:s civilskydd och FN:s säkerhetsråd.
- Myndigheten för psykologiskt försvar: begrepp och förklaringar.
Se även
- Svenska riksdagspartier – de politiska partierna.
- Utrikes- och säkerhetspolitik – internationella relationer och säkerhet.