Sveriges politiska system

Just nu: regeringsbildningen

• Riksdagen samlades den 28 september och valde om Andreas Norlén till talman.
• Talmannen träffar partiledarna för att se vilken regering riksdagen kan tolerera.
• Sedan föreslår talmannen en statsminister, och riksdagen röstar om förslaget.

Ett politiskt system

• Politiskt system: regler och institutioner som bestämmer vem som får fatta beslut, hur besluten genomförs och hur makthavarna granskas.
• Politisk struktur: statsskick, styrelseskick, maktdelning, valsystem och förvaltning.
• Politisk kultur: deltagande, partier, föreningsliv, värderingar och ideologier.

Statsskick och styrelseskick

• Statsskick: statens form, alltså monarki eller republik och hur statschefen utses.
• Styrelseskick: hur den politiska makten utövas och hur de som styr hålls ansvariga.
• Sverige: monarki som statsskick och parlamentarism som styrelseskick.

Kungen och den politiska makten

• Kungen är statschef. Rollen ärvs och regleras i grundlagarna.
• Kungen har ceremoniella uppgifter men fattar inga politiska beslut.
• Kungen kan inte stoppa en lag som riksdagen har beslutat om.
• Den politiska makten utövas av riksdagen och av regeringen, som ansvarar inför riksdagen.

Parlamentarism och presidentstyre

• Parlamentarism: regeringen måste ha parlamentets stöd eller tålas av det.
• Presidentstyre: presidenten väljs i ett eget val och behöver inte parlamentets förtroende på samma sätt.
• Exempel: I ett presidentstyre kan presidenten sitta kvar även om ett annat parti har majoritet i parlamentet. En svensk regering kan inte sitta kvar om en majoritet i riksdagen vänder sig mot den.

Stat, nation, land och statschef

• Stat: politisk organisation med ett avgränsat område, en befolkning och en makt som styr. Staten är suverän.
• Nation: en gemenskap av människor som känner att de hör ihop, till exempel genom språk, historia eller kultur.
• Land: vardagligt ord för en stat eller dess område.
• Statschef: den som formellt företräder staten.

En nation utan egen stat

• Kurderna lever i flera stater, bland annat Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
• De brukar beskrivas som en nation utan egen stat.
• Frågor om tillhörighet och självbestämmande kan skapa konflikter, även när statsgränserna är tydliga.

Folksuveränitet och val

• Folksuveränitet: all offentlig makt utgår från folket.
• Val till riksdag, region och kommun hålls samma dag, andra söndagen i september vart fjärde år.
• Det är tre olika val. Man får rösta på olika partier i dem.
• Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Vem får rösta var?

• Alla måste ha fyllt 18 år senast på valdagen.
• * Röstar i ett EU-land och måste anmäla sig i Sverige.
• ** Minst tre års folkbokföring i rad före valdagen.

Fyra grundlagar

• Regeringsformen: hur Sverige styrs och våra fri- och rättigheter.
• Tryckfrihetsförordningen: tryckfriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar, alltså offentlighetsprincipen.
• Yttrandefrihetsgrundlagen: yttrandefriheten i bland annat radio, tv och film.
• Successionsordningen: vem som ärver tronen.
• Grundlagarna står över andra lagar. Även en riksdagsmajoritet måste följa dem.

Grundlagarnas historia

• Grundlagarna har vuxit fram under lång tid och ändrats när samhället har förändrats.

Så ändras en grundlag

• Riksdagen måste fatta två likadana beslut med ett riksdagsval emellan.
• Mellan besluten kan väljarna rösta på partier som är för eller emot ändringen.
• En vanlig lag kräver bara ett beslut.

Just nu: vilande grundlagsändringar

• Före valet fattade riksdagen ett första beslut om sju grundlagsändringar.
• Nu ska den nyvalda riksdagen rösta en andra gång.
• Rätten till abort skrivs in i regeringsformen.
• Grundlagarna blir svårare att ändra. Minst två tredjedelar av ledamöterna ska behöva säga ja vid det andra beslutet.
• Om riksdagen fattar likadana beslut föreslås de nya reglerna gälla från den 1 april 2027.

Samhällskontraktet

• Samhällskontrakt: idén att människor accepterar gemensamma regler, till exempel att följa lagar och betala skatt.
• I gengäld ska staten skydda deras rättigheter och se till att samhället fungerar.
• Ingen har skrivit under ett sådant kontrakt. Idén förklarar varför statens makt kan uppfattas som legitim.
• Grundlagarna ger de styrande makt och sätter gränser för den.

Riksdagen

• 349 folkvalda ledamöter.
• Stiftar lagar.
• Beslutar om statsbudgeten.
• Kontrollerar regeringen.

Regeringen

• Statsministern och de andra ministrarna, som också kallas statsråd.
• Styr landet och lägger fram förslag till riksdagen.
• Ser till att riksdagens beslut genomförs.
• Har hjälp av Regeringskansliet och statliga myndigheter, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan.

Institutioner

• Institution: en verksamhet vars regler och roller finns kvar när människorna byts ut.
• Riksdagen, myndigheterna och domstolarna är institutioner.
• Exempel: Efter ett val kan nya politiker ta över regeringen. Myndigheterna fortsätter ändå att handlägga ärenden enligt gällande lag.

Negativ parlamentarism

• Talmannen föreslår en statsminister, och riksdagen röstar.
• Kandidaten godkänns om färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.
• Om riksdagen säger nej fyra gånger blir det i regel extra val.

Räkna nej-rösterna

• Det är antalet nej-röster som avgör, inte antalet ja-röster.
• Den som avstår räknas inte som nej.
• Ett parti kan därför släppa fram en statsminister utan att stödja hela regeringens politik.

Misstroendeförklaring

• Regeringen är beroende av riksdagen även efter att den har tillträtt.
• En misstroendeförklaring går igenom om minst 175 ledamöter röstar för den.
• Gäller den ett statsråd måste statsrådet avgå.
• Gäller den statsministern faller hela regeringen, om den inte utlyser extra val.
• Riksdagen kan rösta nej till ett enskilt förslag utan att regeringen behöver avgå.

Regeringstyper

• Majoritetsregering: regeringspartierna har minst 175 mandat.
• Minoritetsregering: färre än 175 mandat. Regeringen måste förhandla med andra partier.
• Enpartiregering: ett parti.
• Koalitionsregering: flera partier. Den kan vara både majoritets- och minoritetsregering.

Minoritetsregering i praktiken

• Två regeringspartier har tillsammans 160 mandat.
• De fick tillträda för att ett tredje parti avstod i statsministeromröstningen.
• Regeringen vill sänka en skatt. Det tredje partiet kräver ändringar för att rösta ja.
• Att släppa fram en statsminister är alltså inte samma sak som att rösta ja till regeringens förslag.

Val, mandat och regering

Övning: bygg en regering

Använd simulatorn på föregående bild eller på boma.nu/verktyg/valsimulator.

1. Bygg en regering som saknar egen majoritet. Placera övriga partier som stöd eller opposition.
2. Räkna mandaten hos de partier som röstar nej i statsministeromröstningen. Godkänns statsministern?
3. Regeringen lägger ett förslag som stödpartiet inte gillar. Vad kan hända i omröstningen? Vad visar det om skillnaden mellan att släppa fram en regering och att stödja dess politik?
4. Sänk ett regeringsparti under 4 procent. Hur förändras regeringens underlag?

De fyra politiska nivåerna

Kommunalt självstyre

• Sverige har 290 kommuner och 21 regioner.
• Kommuner och regioner har egna folkvalda församlingar och får ta ut skatt.
• De får göra egna prioriteringar inom lagens ramar.
• Exempel: Kommunen kan bestämma var en ny skola ska byggas. Skollagen, som riksdagen har beslutat om, anger vilken utbildning eleverna har rätt till.

Samma fråga på flera nivåer

• Exempel: bussen till skolan.
• Regionen ansvarar för kollektivtrafiken.
• Kommunen bestämmer om gator och hållplatser.
• Staten beslutar om trafikreglerna.
• EU beslutar om vissa krav på fordonen.
• Den som vill påverka behöver veta vilken nivå som bestämmer i just den frågan.

EU i vardagen

• EU-kommissionen: lägger fram de flesta lagförslagen och övervakar att EU-rätten följs.
• Europaparlamentet: väljs av medborgarna och beslutar om de flesta EU-lagar tillsammans med ministerrådet.
• Ministerrådet: ministrar från medlemsländernas regeringar.
• Inre marknaden: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.
• Gemensamma regler gör det lättare att arbeta och handla över gränserna, men ställer också krav på hur svenska myndigheter arbetar.

Offentlig sektor

• Offentlig sektor: verksamheter som stat, regioner och kommuner ansvarar för, till exempel polis, sjukhus och kommunala skolor.
• Den betalas till stor del med skatt.
• Exempel: En friskola får skattepengar men drivs av en privat huvudman. Den ingår därför inte i den offentliga sektorn.
• Skillnaden avgör vem som ansvarar för verksamheten, vem som är arbetsgivare och vilka regler som gäller för insyn.

Proposition och motion

• Proposition: förslag från regeringen. Frågan har ofta utretts, och myndigheter och organisationer har fått lämna synpunkter.
• Motion: förslag från en eller flera riksdagsledamöter.
• Många motioner kommer från oppositionen och avslås, men de visar vilka alternativ som finns.
• Ett förslag blir inte lag bara för att regeringen lämnar det. Riksdagen beslutar.

Från förslag till beslut

• Utskott: en grupp riksdagsledamöter som bereder förslag inom ett område. Riksdagen har 15 utskott med 17 ledamöter i varje.
• Betänkande: utskottets förslag till beslut.
• Reservation: ledamöter som inte håller med kan redovisa en annan uppfattning.
• Beslut: riksdagen debatterar i kammaren. Förslaget går igenom om fler röstar ja än nej.

Från beslut till vardag

• Regeringen ser till att beslutet genomförs.
• Myndigheterna tillämpar de nya reglerna.
• Kommuner och regioner genomför mycket av välfärden inom lagens ramar.
• Exempel: En ny lag ändrar villkoren för ett bidrag. Myndigheten måste informera om de nya villkoren och pröva ansökningarna efter dem.

Politiker och tjänstemän

• Politiker: driver olika åsikter. En majoritet vill kanske höja en skatt, oppositionen sänka den.
• Tjänstemän: tillämpar reglerna sakligt, objektivt och opartiskt.
• Exempel: Skatteverket bestämmer din skatt efter reglerna, oavsett vilket parti du röstar på.

Saklighet och insyn

• Regeringen styr myndigheterna genom uppdrag och pengar.
• Ingen minister får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett enskilt ärende.
• Gränsen skyddar den enskilde mot att politiker behandlar vissa personer bättre eller sämre än andra.
• Offentlighetsprincipen: allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheterna. Det gör det möjligt att granska hur de arbetar.
• Sekretess: skyddar vissa uppgifter, till exempel känsliga personuppgifter.

Fyra sätt att kontrollera makten

• KU: granskar hur regeringen och ministrarna har skött sitt arbete.
• Riksrevisionen: granskar hur statens pengar används och om verksamheten är effektiv.
• JO: granskar att myndigheter följer lagarna och behandlar människor korrekt.
• Riksdagen: kan rikta misstroendeförklaring och avsätta ett statsråd eller hela regeringen.

Övning: följ ett beslut hela vägen

Regeringen vill att staten ska betala busskort till alla gymnasieelever. Förklara i ett sammanhängande resonemang hur förslaget kan bli verklighet.

1. Beskriv vägen från proposition via utskott och betänkande till riksdagens beslut.
2. Förklara vem som genomför beslutet och på vilken nivå.
3. Förklara vem som kan granska om något går fel.
4. Förklara varför en minoritetsregering kan behöva ändra förslaget på vägen.

Bygg resonemanget så här: påstående, förklaring, exempel, koppling tillbaka till frågan.