Begreppslista delkurs 3: Svenskt statsskick
Lathund med centrala begrepp du ska kunna.
3.1 Sveriges politiska system
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Statsskick | Hur ett land är organiserat och vem som är statschef (monarki eller republik) |
| Styrelseskick | Hur den politiska makten utövas (t.ex. parlamentarism eller presidentstyre) |
| Konstitutionell monarki | Kungen är statschef men saknar politisk makt — makten ligger hos riksdag och regering |
| Parlamentarism | Regeringen måste ha riksdagens stöd eller åtminstone tålas av riksdagen |
| Negativ parlamentarism | Statsministern tillträder om inte en majoritet röstar emot |
| Grundlag | Överordnad lag — ändras genom två riksdagsbeslut med val emellan |
| Regeringsformen (RF) | Grundlag som reglerar hur Sverige styrs och medborgarnas rättigheter |
| Tryckfrihetsförordningen (TF) | Grundlag som skyddar tryckfrihet och offentlighetsprincipen |
| Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) | Grundlag som skyddar yttrandefrihet i radio, tv och digitala medier |
| Successionsordningen (SO) | Grundlag som reglerar tronföljden |
| Riksdag | Sveriges högsta beslutande organ — stiftar lagar, beslutar om budget, kontrollerar regeringen |
| Regering | Styr riket och genomför riksdagens beslut — leds av statsministern |
| Proposition | Lagförslag från regeringen till riksdagen |
| Motion | Förslag från en eller flera riksdagsledamöter |
| Utskott | Arbetsgrupp i riksdagen som bereder lagförslag |
| Betänkande | Utskottets förslag till riksdagen om hur den ska besluta |
| Myndighet | Organisation som verkställer riksdagens och regeringens beslut |
| Offentlighetsprincipen | Myndigheters handlingar är i regel tillgängliga för alla |
| Samhällskontraktet | Medborgarna accepterar statens makt, staten skyddar rättigheter och ger service |
| Majoritetsregering | Regering med stöd av mer än hälften av riksdagen |
| Minoritetsregering | Regering som saknar egen majoritet och måste samarbeta med andra partier |
| Riksrevisionen | Granskar hur statens pengar används |
| JO (Justitieombudsmannen) | Granskar att myndigheter följer lagar och behandlar människor korrekt |
| KU (Konstitutionsutskottet) | Granskar regeringens arbete |
3.2 Kommuner, regioner och förvaltning
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Kommun | Ansvarar för skola, socialtjänst, äldreomsorg, bygglov och lokal infrastruktur |
| Region | Ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling |
| Kommunalt självstyre | Kommuner och regioner fattar lokala beslut inom kommunallagens ramar |
| Kommunfullmäktige | Kommunens högsta beslutande organ — väljs av invånarna |
| Kommunstyrelsen | Leder kommunens dagliga arbete och verkställer fullmäktiges beslut |
| Offentlig förvaltning | Att politiska beslut genomförs i praktiken av myndigheter och tjänstemän |
| Länsstyrelsen | Statens representant i länet — samordnar mellan stat, region och kommun |
| Fritidspolitiker | Förtroendevald som sköter sitt politiska uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete |
| Offentlig ekonomi | Hur välfärden finansieras med skatter — kommun, region och stat har egna skatter |
| Statsbudget | Regeringens plan för statens inkomster och utgifter under ett år |
3.3 EU
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| EU (Europeiska unionen) | Samarbete mellan 27 europeiska länder om handel, miljö, konsumentskydd m.m. |
| EU-kommissionen | Föreslår lagar och övervakar att EU:s regler följs |
| EU-parlamentet | Direktvalt av medborgarna — beslutar om lagar tillsammans med ministerrådet |
| Ministerrådet | Består av medlemsländernas ministrar — beslutar om lagar med parlamentet |
| Europeiska rådet | Stats- och regeringschefer som sätter EU:s politiska riktning |
| EU-domstolen | Tolkar EU-rätten och avgör tvister |
| ECB (Europeiska centralbanken) | Styr penningpolitiken och bestämmer räntan för euroländerna |
| Medbeslutandeförfarandet | Kommissionen föreslår, parlamentet och rådet förhandlar och beslutar gemensamt |
| Inre marknaden | EU:s gemensamma marknad med fri rörlighet |
| De fyra friheterna | Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer inom EU |
| EMU | EU:s ekonomiska och monetära samarbete — euron som gemensam valuta |
| EU-rätten | EU:s regler som gäller i alla medlemsländer — kan i vissa fall stå över nationell lag |
| Kandidatland | Land som vill bli EU-medlem och förhandlar om att uppfylla kraven |
| Överstatligt samarbete | Stater lämnar över viss beslutandemakt till gemensamma institutioner |
3.4 Utrikes- och säkerhetspolitik
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Utrikespolitik | Hur en stat agerar mot andra stater och internationella organisationer |
| Säkerhetspolitik | Hur en stat skyddar sin befolkning, sitt territorium och sin självständighet |
| Suveränitet | En stats rätt att bestämma över sig själv |
| Folkrätt | Internationella regler och avtal mellan stater — gäller både i fred och krig |
| Humanitär rätt | Folkrättens regler i krig — skyddar civila och begränsar lidande |
| Diplomati | Kontakter och förhandlingar mellan stater för att lösa problem utan våld |
| Sanktioner | Påtryckningar, ofta ekonomiska, mot en stat som bryter mot internationella regler |
| FN (Förenta nationerna) | Central arena för internationellt samarbete om fred och säkerhet |
| FN:s generalförsamling | Varje medlemsstat har en röst — diskuterar och uttalar sig |
| FN:s säkerhetsråd | Arbetar med fred och säkerhet — kan fatta bindande beslut |
| Vetorätt | De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet kan stoppa beslut |
| Resolution | Uttalande eller beslut från FN om vad som krävs i en situation |
| Nato | Militärallians med kollektivt försvar — Sverige medlem sedan 2024 |
| Artikel 5 | Natos princip: ett angrepp på en medlem kan ses som ett angrepp på alla |
| Intressekonflikt | Situation där aktörer vill olika saker, t.ex. om gränser eller resurser |
| Ockupation | En stat tar kontroll över ett område under en tid |
| Annektering | Ett område införlivas i en annan stat |
| Folkmord | Handlingar som syftar till att förstöra en grupp människor |
| Mellanstatligt samarbete | Stater samarbetar men behåller beslutanderätten |
| Överstatligt samarbete | Stater lämnar över viss makt till gemensamma institutioner |
| Globalisering | Att stater, företag och människor blir mer beroende av varandra |
| Frihandel | Handel med få hinder som tullar och kvoter |
| WTO | Arena där stater enas om handelsregler och löser tvister |